Starf*ck vill ta över världen


Starf*ck är ett rockband med potential. Deras musik är så professionell att de flesta som får veta att de inte har något skivkontrakt höjer på ögonbrynen. De är från Örnsköldsvik, men de blickar bort mot USA, det är kanske där de kan ta över världen med deras musik. 2002 tyckte P3 att de var årets bästa osignerade band.

Det här är en mailintervju med trummisen i Starf*ck, Per. Besök deras hemsida här.

Du, Per är alltså, trummis för Starf*ck. Enligt lite research så var det
du och Jocke som satte igång med bandet.

Det stämmer nästan. Jocke startade bandet med några andra killar, men den trummisen ersatte jag snabbt. Det var väl jag och Jocke som körde igång Starf*ck seriöst, runt 1997.

Varför bestämde ni er att starta bandet?
På den tiden, när man var i moppeåldern så spelade vi alla i 4-5 olika band, att starta band var inget speciellt då, det var det enda man gjorde. Ju mer tiden gick så förstod man att Starf*ck som band och Jocke som låtskrivare var de element man ville jobba med "in the long run".

Kommer ni ihåg vart ni bestämde er för det?
Jag minns när Jocke och basisten vi hade då frågade om jag ville börja spela trummor med Starf*ck, jag tyckte det lät måttligt spännande eftersom jag var totalt insnöad på mitt hårdrocksband. Efter första repet så insåg jag att det var mycket roligare att spela med Starf*ck än med något annat band jag nånsin spelat med. Det var efter det repet som jag kände att Starf*ck föddes.

Och hur var tanken på soundet för bandet?
Ingen tanke egentligen, har aldrig varit det. Jocke skriver ju den största delen av musiken. Vi spelar den musik vi vill lyssna på, det finns inga mallar.

Hur kom ni på namnet Starf*ck?
När Jocke startade bandet så hade vi en gitarrist vid namn Lars som var helt såld på Star Wars, han ville att bandet skulle heta Star Lars och det fanns ju inte en chans att vi skulle heta det.. hahaha.

En bekant till mig tror att ni är diviga och tackar nej till massor av kontrakterbjudanden från skivbolag. Stämmer det, i så fall varför/varför inte?
Det är absolut INTE så! Det har varit en del mindre bolag eller producenter som har snackat, men vi har inte varit så intresserade, men det har inte varit av anledningen att vi skulle vara diviga och tro att vi kan välja och vraka bland kontrakt, utan snarare att vi vill jobba med etablerade bolag och producenter. Vi vill inte binda upp oss på ett kontrakt om det ger lika mycket eller tom mindre än vad vi åstadkommer på egen hand som ett osignat band, det finns ingen mening.

Om ett skivbolag krävde ett namnbyte, skulle ni gå med på det?
Beror på vilket skivbolag det är, och vilken marknad. Men om Starf*ck skulle lanseras i USA så skulle vi absolut byta namn.

Vilka är Starf*ck?
Joakim Åström. 23 år. Gitarr/Sång.
Niklas Westberg. 26 år. Gitarr/Kör-sång.
Andreas Lundqvist. 24 år. Bas.
Per Karlsson. 25 år. Trummor.

Vad gör ni nu?
Jocke: Nyutexaminerad systemvetare.
Nicke: jobbar som Bilmekaniker.
Andreas: jobbar på Vattenfall.
Per: jobbar på SAS Internetsupport.

Hur viktigt är det med bandets integritet, vad är det ni skulle gå med på att ändra (t.ex. musiken, bandmedlem, image) om skivbolaget krävde det?
Integritet är grymt viktigt. Det är viktigt att ett band känns äkta, det finns inget värre än ihopsatta band som inte spelar sina egna låtar tex det där bandet Tribal Ink. som åkte omkring på Sveriges folkparker för några år sedan och trodde att de var Motley Crue. Pinsamt.
Vi skulle nog inte ändra på nånting, om ett skivbolag skulle kräva det så skulle vi nog inte skriva på något heller. Vad är det för mening att spela musik om man inte får spela det man vill spela eller vara den man är?

Om ni skulle tänka på något annat bandnamn, vad skulle ni heta då?
PerK and the Funky Bunch. Full boxerkalsong mundering!
Allvarligt så har jag ingen aning om vad vi skulle heta, har inte tänkt i de banorna än.

Hur går det med ert arbete att få tag på skivkontrakt?
Det går bra. Pratar just nu med en etablerad producent i Los Angeles som har spelat in band som Tool, Sevendust, Red Hot Chili Peppers mm om att dra över dit och spela in, följt av en L.A turné/showcase, så det hoppas vi på att få ro i hamn! Amerikanska bolag gillar oss men vill se oss live, inklusive producenten nämnd ovan eftersom hon ska starta eget skivbolag i dagarna.

Vilka skivbolag har hört av sig till er?
Ja, som ovan. En kille som var A&R ansvarig på Arista startade eget bolag, jag var i New York så jag lämnade ett paket till honom och han var intresserad, men inte just nu, kanske längre fram.
Sedan är det många som vill höra mera material.

Varför har det inte funkat?
Vi har skickat material till skivbolag i ett antal år, och ju mer vi skickar, ju längre tiden har gått och desto fler spelningar och låtar vi gjort under dessa år, desto bättre och tightare band har vi blivit. Det har skivbolagen märkt och det är egentligen nu som de börjar visa seriöst intresse.

Varför har skivbolag eventuellt tackat nej?
Oftast pga det inte är rätt musik för just dem just vid den tiden, men vi känner att även ett nej av ett skivbolag är positivt av anledningen att nästa gång de hör oss med nya bättre låtar så kommer de ihåg de äldre låtarna som de gillade. Ett skivbolag skriver inte kontrakt med ett band baserat på EN demo, de vill ju ha någon sorts garanti att artisten kan leverera en stark produkt kontinuerligt som de kan sälja, och med Jocke i bandet så är det aldrig några problem med låtar, vi snittar väl ett par nya låtar i månaden minst!

Har utlandet varit intresserad av er?
Nästan bara utlandet, dvs USA.

Vart får ni er inspiration ifrån?
Jag personligen får inspiration från det vi jobbar på i replokalen. Men vi får även inspiration ur feedback från olika bolag, producenter och fans. Sedan är det ju en massa bra band där ute som man lyssnar på.

Vilka/Vilket band ligger er nära om hjärtat?
A Perfect Circle, Tool, Foo Fighters, Queens of the Stoneage.

Inches låter som en mindre mystisk version av en A Perfect Circle låt. Vad tycker ni om dem? Håller ni med om mitt påstående?
Jag håller inte med om att det låter som någon specifik A Perfect Circle låt om det är det du menar. Jag kan hålla med om att vi ligger i samma ven som APC, och de är stora förebilder och influenser inom musiken och alla liknelser som görs mellan APC och Starf*ck tar vi som komplimanger!

Coma är en låt för sig, den är mer hitinriktad rocklåt med en tapetklistrande melodi. Är det så här ni kommer att låta i framtiden?
Ja, det är det definitivt. Om Coma är en "hitlåt" så vänta tills nya inspelningen är klar, det är verkligen hit material!

Berätta om något rockminne!
Har inga direkta rockminnen. Jag är glad att jag hann se Pantera live i Sthlm för några år sedan eftersom Dimebag blev nyligen ihjälskjuten. Det var också rätt stort när jag fick ett mail från en av mina stora idoler, Clint Lowery från Sevendust/Dark New Day som önskade oss lycka till!

Vad tycker ni om fildelning?
Som osignat band så gynnar det oss, det går att hitta Starf*ck låtar på DC++ och ju fler som hör oss desto bättre. Men om vi skulle skriva kontrakt och släppa en skiva så skulle vi inte gilla fildelning, om man har en aning om hur mycket det kostar att spela in en platta och hur mycket tid och pengar osignade band lägger ner på att skriva musik, fixa spelningar, marketing, resor mm så skulle folk förstå varför en artist eller ett band inte vill ge bort sin musik gratis. De flesta som sysslar med musik vill ju kunna leva på det.

Fakta (besvaras av Per och Joakim):

Per:
Ålder: 25
Längd: 1.82
Familj: Sambo Caroline, son Jonathan.
Husdjur: 3 katter; Chino, Gizmo, NikkiSixxten. Senast lästa bok? "Sicilianaren" av Mario Puzo. Senast sedda film? The Aviator.
Favoritprogram på tv: Sopranos, High Chaparall, Lost.
Senast besökta konsert: Velvet Revolver på Hovet.
Senast köpta cd: Alter Bridge "One Day Remains" och Damageplan "New Found Power" (RIP Dimebag).
Favoritartist: Tommy Lee, Morgan Rose, Scott Phillips, Travis Barker.
Mest överskattade artist: Godsmack, Missy Elliot.
Drömresemål: La Paz i Bolivia eller tillbaka till Managua i Nicaragua.
Hobby: Musik, film, hockey.
Älskar: Min familj.
Avskyr: Rotmos.
Drömmer om: Att kunna leva på musiken.
Bästa egenskap: Driftig.
Sämsta egenskap: Otålig.
Hjälte: Trumspelande: Tommy Lee. Film: Chevy Chase eller Al Pacino.
Viktigaste egenskapen hos en kvinna: Humor.
Favoritpryl på turné: mp3 spelare.
Äter: Allt utom rotmos.
Dricker: Öl, Gin, Bacardi, Single malt whiskey, Mjölk, Coke, Te, Kaffe.
Röker: Nej.
Bil: Volvo.
Vad får er att skratta: Pablo Francisco, Eddie Murphy, Dave Chapelle, Dana Carvey, Chevy Chase, Martin Lawrence, Cedric the Entertainer.
Vad får er att gråta: Charlie Sheens karriär, han som var så grym i Wall Street och Plutonen, vad hände?!
Vad gör er rädd: Sjukdomar, rotmos.
Det bästa med att turnera: Spela live.
Det sämsta med att turnera: Vara borta från familjen.
Det bästa/sämsta med att vara känd: Vej ej, är inte så känd.
Vem skulle ni vilja ta med till en öde ö: Mauro Scocco, fan vad deppiga låtar det skulle bli!
Hur tror ni att folk ser er: Uppenbarligen som divor! Hahahaha, allvarligt, jag vet inte, som ett drivande och hårt satsande band som aldrig ger upp kanske.
Hur skulle ni vilja bli ihågkommen: Som ett bra band med bra låtar.
Komplex: I tonåren: många. Nu: inga.

Joakim
Ålder: 23
Längd: 180
Familj? mamma, pappa, bror
Husdjur: -
Senast lästa bok: "Fundamentals of Database Systems", Fourth Edition
Senast sedda film: "The saw"
Favoritprogram på tv: "Plus"
Senast besökta konsert: "Entombed"
Senast köpta cd: "Kuyss - Welcome to sky valley"
Favoritartist: TOOL
Mest överskattade artist: Manowar
Drömresemål: Kramfors
Hobby: Armhävningar.
Älskar: Sex
Avskyr: Bittra individer.
Drömmer om: Bittra individer.
Bästa egenskap: Oblyg
Sämsta egenskap: Oblyg
Hjälte: Bill Hicks
Viktigaste egenskapen hos en kvinna: Ärlig.
Favoritpryl på turné: Kudden
Äter: Allt utom "den gråa julkorven" å fiskbullar.
Dricker: "Lo momba"
Röker: No.
Bil: "Ford Scorpio 2.0 -87, mkt rost på v. å h. skärmkant bak"
Vad får er att skratta: Min Ford...
Vad får er att gråta: Min Ford
Vad gör er rädd: Min Ford
Det bästa med att turnera: Hotellfrukosten!
Det sämsta med att turnera: Kliva upp tidigt.
Vem skulle ni vilja te med till en öde ö: Pablo Fransisco
Hur tror ni att folk ser er: Som ett sju-helvetiskt bra rock-band.
Hur skulle ni vilja bli ihågkommen: "Jocke han va så...så...hm..bra."
Komplex: För smal på magen så magmusklerna syns.
Riktigt proffsig intervju ju! perfekt läsning på en mörk lördagkväll. jag lyssnade på några av deras låtar oxå, helt sjukt bra asså! alla låtar var bra, men jag gillade särskilt "I said it too". om de här killarna skaffar skivkontrakt känner jag mig nästan tvingad att köpa skivan. jag tror verkligen att det här bandet har möjlighet att gå långt. Och Alex, din nättidning kommer också att gå riktigt långt, var så säker. :)
← Tillbaka till Artikelarkivet